klubblandet

blabla vad vet du om någonting? ja du, jag vet ingenting. det känns som att jag behöver att lära mig gå igen. att stå med båda fötterna på jorden tar precis all min energi just nu. att sväva upp i atmosfären känns så otroligt lockande ikväll. att stanna där och inte komma ner på ett par tusen år eller så. det var min favoritdagdröm som liten. att bara sväva iväg, upp till molnen. att ligga där på ett lagom fluffigt moln och blunda mot solen, ja mot allt. ett varmt mörker. men tyvärr, nu är bara himmelen till för piloterna och kanske gud då. eller gudarna.


men vem vet, vi kanske möts en dag. molnen och jag.



eftermiddagen spenderades med mina bästa brudar, pekka och jokiranta. då är det svårt att hålla skratten på avstånd, men gråten med ibland. men tårarna som föll där inne på espresso house idag kanske hade en mening, ett uppdrag. ibland måste man gråta. för att kunna le igen. så med det i tankarna tänker jag gå vidare till shoppingen!



det införskaffades:


grå kavaj, zara

vitt linne, gina tricot

primer, kicks

och självklart, ingen dag på stan för mig utan:


glass med chokladtopping!


snart börjar svenska hollywoodfruar! haha jag har saknat anna anka. det här vart nog allt för tillfället från den där blonda tjejen på lerums övre gräddhylla. nu ska hon ägna sin tid åt att göra något annat. snickerskakan i kylen lockar...


stockholm blir aldrig min stad.