klubblandet

Nu sitter jag och läser om hajar. Konstigt, tycker ni. Bra, tycker jag. Hajar är värre än allt som kan gå fel imorgon. Så jag försöker tänka på det. Inte så positivt kanske, men det funkar. Nu kommer säkert Tove börja argumentera med mig om att hajar är som vilka djur som helst, att det i snitt bara är 4 hajattacker per år och att de egentligen är lika snälla som hundvalpar. Men seriöst, kolla deras tänder. Usch.



Nu börjar det kännas lite bättre, så tack dumma hajar för det.



Pusselbitar