klubblandet

Nu vart man precis hemkommen från staden med de grå byggnaderna av betong och stål. Med smutsiga kanaler och alkisar i vartenda hörn.I staden där det kan växla från spöregn till hagel till sol på loppet av en minut.  Åh, så jag älskar den staden. För i den smutsen finns de finaste minnena jag har. Men hur mycket jag än älskar den kan man inte låta bli att sakna sin småstad. Freak-city.


Men kul vart det i den stora staden med fina tjejer. Det blev fika, shopping och medverkandet i en storfilm. Ja, snart ser ni oss på reklampelarna vid busshållplatsen.

Jag skaffade:


Klänning, svart

Mascara

Örhängen

Tre flaskor Zaranoff vodka


Det gamla vanliga då alltså.


Just nu är det svårt att reda ut saker och ting. Att saker är svartvita är något sällsynt nu förtiden. Allting har biljoner nyanser av grått. Jag har svårt att längre se vad som kanske är rätt och fel. Kanske det inte finns något sådant längre.